I radioskugga...

Hej min kara nara!


Jag ar for tillfallet i Perth, mer specifikt pa ett internet cafe i Perth som har det skitigaste tangentbordet jag nagonsin har sett (assa 1000 ganger varre an mittuniversitetet). Sa med fara for mitt liv sa tankte jag anda printa ner nargra rader sa ni vet att jag inte har forsvunnit.
Jag har varit nere pa Mattys morbrors gard, lagger upp kort snart, och imorgon ska jag traffa Karin, en gammal alta-rav, som rakar bo precis dar jag bor i Perth. Varlden ar liten!


Kram pa er!

PERTH

Jobb jobb och jobb!

Nu har verkligehetn kommit ikapp mej något och det där som kallas vardag börjar kännas mer som regel än undantag. Har börjat jobba på mitt gamla jobb igen vilket är kul men sena kvällar.
Jag tror det blir grymt! Sär här ser det ut iallafall för er som känner att ni vill veta:

Jag fryser ihjäl!

För alla er som inte ville tro på mej när jag sa att det var kallt i Canberra så vill jag bara meddela att ni kunde inte haft mer fel. Det är rått och kallt och blåsigt och oskönt i största allmänhet. Och som om inte det vore nog så gick grejen som förser oss med värme i huset sönder (och nej det är inte ett element, jag har bara varit borta en vecka och jag har inte glömt hur man pratar svenska)!! Asså jag tror inte att ni förstår hur kall jag har varit! Helt jäkla sjukt!

Suprise!!

I söndags hade Matty, Michael och Danni fixat min livs första överraskningsfest!
Helt sjukt fint och så himla kul att få träffa alla på en och samma gång! Vi grillade, drack öl, pratade och hängde hela dan och hela natten. Helt otroligt.
Jag önskar att kunde ta med mej alla hemifrån så vi kan hänga tillsammans här!
Måst gå till jobbet nu, men jag lägger upp bilder så snart jag kan!
xx

28 timmar senare...

...så är jag äntligen framme. Att träffa Matthew var en sjukt overklig känsla! Kändes som om jag levde i en bubbla hela kvällen! Sjukt häftigt!
Va kul att ni läser! Känns som att ni är lite närmare då! Saknar er massor men är samtidigt jätteglad för att vara här.
Resan var sjukt lång! Asså vad ska man sysselsätta sig med när man vet att man är fast på ett flygplan för det närmaste 11 timmarna bara för att sedan byta till ett annat och vara fats där i ytterligare 9 timmar. Helt bisarrt!
Det var även en rätt skum resa. Jag sat där och var sjukt kännslomässig för allt möjligt. Känndes som att jag fick en inblick i livet som gravid. Jag grina när jag tittade på Monsters Inc, när jag såg Australien på kartan, när flygkaptenen pratade australiensiska, när jag åkte från Arlanda, på nästan var enda en av de alldeles för många romantiska komedierna som jag plöjde och när flygpersonalen var snäll mot mej. Ett vrak kort och gott. Men nu är jag samlad.
När jag var framme visade det sig att Matty hade bokat ett hotellrum i Sydney och hade köpt vin och sushi. Bättre än så kunde det inte bli! Fina fina.
Jag ska höra av mej lite bättre så fort jag har fått ordning på min telefon!
-Linnea



-